onsdag 9 september 2015

Älvsborg och Eklundsbacken

År 1807 fick Sjulsmarks byamän i Piteå socken tillåtelse att anlägga ett nyhemman på byns så kallade överloppsmark. Det fick namnet Älvsborg och låg öster om byn vid Rosån och gränsade till Hälleström, Rosvik och Porsnäs. Kanske kommer namnet från att "älven" (dvs. Rosån) bildade en ”borg” på sin strömmande väg mot dammen och sågen i Hälleström.

År 1818 gjordes en skattläggning och avvittring av Älvsborgs krononybygge som fastställdes av Kammarkollegiet den 1 mars 1824. Vid synen delades marken in i 36 områden och den totala arealen var hela 1645 hektar. Den dugliga marken utgjorde dock bara 463 hektar och fördelningen var 1,5 hektar åker och odlingsland, närmare 17 hektar äng och rödningsland, cirka 10 hektar betesmark och 435 hektar skog. Åker och ängsmarken beskrevs som frostländig och av svag beskaffenhet med en beräknad avkastning på 18 parmar hö per år. Den odugliga marken i form av myror, berg och vatten utgjorde så mycket som 1182 hektar. Gårdsplatsen med uppodlingsland till åker omfattade 1,7 hektar och låg bara några hundra meter söder om kontorsbyggnaden i Hälleström. 

Vid en samtidig syn av Sjulsmarks överloppsmark beskrevs gårdsplatsen i Älvsborg jämte plats vid Sjulsmarks mjölkvarn (i Hälleström) som stenig och oduglig och omfattade närmare 4400 kvadratmeter. Även följande tre platser som tillhörde Hälleströms urfjäll (dvs. utjord) upptogs: en stenbacke på södra sidan om sågen på 0,7 hektar, sågtimmerplats cirka 3900 kvadratmeter och ängsmark vid Rosån till drygt 3,4 hektar samt Fräkengrubban som tillhörde Långträsk urfjäll på 3,1 hektar. Älvsborg med ¼ mantal fick 30 års skattefrihet och gällde för åren 1808–37.

Torparen Eklund

År 1824 blev Per Eklund (1793–1855) torpare i Älvsborg. Han var född i Luleå och gift med Britta Nilsdotter från Sjulsmark där familjen bodde sedan tidigare. Sonen Nils Petter föddes i Älvsborg den 6 augusti 1824. Makarna fick även barnen Maria Britta (f. 1823), Anna Kristina (f. 1826), Johan Erik (1830–58, Rosfors) och Elisabeth Margareta (1835–75, Krokvattnet). Hustrun hade dottern Magdalena (f. 1818) före giftermålet som gifte sig med masmästaren Jacob Espling i Rosfors. Per Eklund var anlitad av Hälleströms såg där han 1827 fick ersättning med 40 skillingar som han tog ut i varor. Året därpå blev årsförtjänsten 6.37 riksdaler, varav flottning 26 sk. År 1829 fick han 3.9 rdr och 1830 fick han ut 1.10 rdr. Efter 16 år begärde Eklund den 21 april 1840 att få avflytta från Älvsborg och förklarades fri från de torparskyldigheter som han hade ingått med Sjulsmarks byamän i ett särskilt kontrakt. Familjen flyttade till Rosfors bruk där Per jobbade som snickare.

Rester av bebyggelsen i Älvsborg är fortfarande synliga i form av grunder och gropar efter källare och brunn. Man kan även se spår av de små åkerlapparna som naturen sedan länge tagit tillbaka och klätt med skog. Området kallas för "Eklundsbacken" och tillhör idag fastigheten Älvsborg 1:21 ("Eklundsskiftet") och ligger alldeles till höger om Hälleströmsvägen före man kommer fram till Hälleström. Min farfar Einar Öberg blev som 20-åring, 1937 ägare till hemmanet Älvsborg 1:2 = 2:1 på mark som Eklund sannolikt hade börjat bruka under sin tid.

Arrende och laga skifte i korta drag


Den 10 februari 1841 skrevs ett arrendekontrakt där Sjulsmarks byamän arrenderade bort ett markområde i närheten av Hälleströms såg till ”Den höge ägaren till Hälleströms egendom” (dvs. kungen) som innehade en mindre karaktärsbyggnad (Falcks gård), bagarstuga och vedhus i närheten. Den årliga arrendekostnaden var 12 sk banco och skulle betalas till byaåldermannen i Sjulsmark. Arrendatorn var skyldig att på egen bekostnad hålla stängsel kring området, men fick i övrigt nyttja det fritt. Kontraktet undertecknades av samtliga byamän och Marcus Falck i Hälleström. Sommaren 1856 beslutades att Älvsborgs hemman skulle fördelas i 15 ägolotter mellan byamännen i Sjulsmark. Åren 1878–79 genomfördes laga skifte då marken delades upp i 19 fastigheter och skiftet verkställdes i mars 1880.





Tre bilder från "Eklundsbacken" 2007 och man kan 
fortfarande se var bosättningen fanns genom två gropar.


Senast uppdaterad: 2015-09-09

tisdag 18 augusti 2015

Karl Fredrik Markström

Min farfars mormors far Karl Fredrik Markström, föddes i Hälleström hösten 1830. Fadern Nils Johansson Markström (1796-1865) var född i grannbyn Sjulsmark och arbetade sedan 1824 som sågdräng på Hälleströms sågverk. Modern Britta Maria Danielsdotter Knort (1793-1871) var soldatdotter från Smedsbyn i Luleå där familjen bodde före flytten. Karl Fredrik hade en yngre bror Erik Magnus som flyttade till Heden, Överluleå och fyra äldre systrar (fyra syskon dog som små). Det finns ett fotografi på deras dubbelkusin (far var farbror och mor var moster) Erik Magnus Markström (1838-1915), så sannolikt påminde Karl Fredriks utseende om honom.

Dubbelkusinen Erik Magnus Markström (1838-1915)
Lånad bild




Efter fadern Nils död övertog sannolikt Karl Fredrik arrendet och jobbade även som sågdräng fram till nedläggningen strax efter år 1860. År 1854 gifte han sig med bondedottern Britta Katarina Falck (1823-1911) från Heden i Överluleå. Hon var en dotter till Karl Olof Falck och äldsta barnbarnet till sågställaren Olof Falck i Hälleström. De blev bosatta i den ena delen av portbyggnaden som åtminstone senare kallades för "Gammelgården". Den gården hade flottats på Rosån från Sjulsmark och var den första arbetarbostaden. I den andra delen bodde sannolikt Erik Öberg med sin hustru.

I äktenskapet föddes barnen: Dödfödd son 1855, Nils Fredrik (1857-1927), Maria Karolina (1858-1933), Albertina Kristina (1860-1860), Frans August (1861-1910) och Karl Johan (1863-1945). Under det svåra nödåret 1867 sålde makarna Markström lösöre för 358,50 Riksdaler Riksmynt till bröderna P. A. Bergström, Karl Olof Bergström och Johan Ulrik Bergström i Hälleström. Det ger en bra bild över hur hushållet såg ut.







Foto av Gammelgården från ungefär 1942.
Familjen Markström bodde i högra delen och Nyman i den vänster

Karl Fredrik Markström avled vid nyss fyllda 60 år av kräfta i matstrupen. Änkan levde i ytterligare 20 år. Av barnen blev Nils eller "Nirsch" bosatt i Hälleström och övertog arrendet och hälften av Gammelgården, men fick utflytta till en ny gårdsplats som en följd av laga skifte 1895. I den andra delen bodde systern Maria sedan hon 1878 gifte sig med J. V. Nyman (dessa var min farfars mormor och morfar) som hade blivit bosatt där med sina föräldrar och syskon efter den förre åbon Erik Öbergs död 1875. De blev vid laga skifte ägare till hela Gammelgården. Sonen Frans var sågställare i Svartön, Nederluleå 1899-1901 och bodde därefter i Pitholm. Han avled genom en olyckshändelse där han blev klämd mellan lasset och en telefonstolpe under fyllan (två av hans söner och en dotter emigrerade till Minnesota, USA). Den yngste sonen Kalle flyttade först till Kopparnäs och sedan till Degeränget i Öjebyn. Han var gift tre gånger men fick inga egna barn och bytte till efternamnet Alinder.

N. F. Markström
Dottern Maria Nyman med sin familj runt 1895.
Maria född Markström och J. V. Nyman
Antagligen sonen F. A. Markström

Sonen Karl Johan Markström Alinder

Kalle Alinder med fru och fosterson Helmer 1899

 Senast uppdaterad: 2015-08-18

måndag 17 augusti 2015

Amerikabesök

Det är tisdag eftermiddag (4 augusti 2015) och min mobiltelefon med ett Luleå-nummer ringer på mitt arbete. Det är Gammelstads Turistbyrå som har besök av två syskon från USA, Carl och Christine med deras respektive. Carl hade fått fram en del uppgifter innan resan och turistbyrån kunde hjälpa dem att hitta min blogg om Hälleström. I ett av mina inlägg om byns gårdar hittade de förfaderns efternamn och en bror till honom. Detta var min farfars hemgård!

Jag fick e-postadressen till Carl Erickson och skickade direkt ett meddelande och redan efter en kort stund fick jag svar med hans förfäder ner till Erik Magnus Markström (1833-1913) bifogade.

Mitt nästa direkta svar löd hello relative för denne Erik Magnus var en bror till min farfars mormors far Karl Fredrik Markström (1830-1890) som var sågdräng och arrendator i Hälleström, Piteå! Det var Carl och Christines farfar (Erik Magnus sonson) Nils Erik Erickson (1886-1946) som emigrerade till USA 1909. Denne var en tremänning till min farfars mamma Emma (1890-1955) i Hälleström och hans namn fanns i min databas. Carl svarade "This is amazing news". De hade fått hjälp av turistbyrån att försöka hitta släktingar och de hittade några namn och kontaktnummer. Turistbyrån hjälpte dem att ringa bland annat till mig. Vi beslutade att träffas och fika hos oss på torsdag kväll och sedan åka till Hälleström så att de skulle få se platsen där deras förfader var född och uppväxt.

På torsdag morgon fick jag e-post från Carls syster Christine som hade fått kontakt med en annan person som också visade sig härstamma från samma Markströmssläkt i Hälleström. Jag tog kontakt med vår nyfunna släkting Elisabeth som också ville träffas i Hälleström med sin son och sina föräldrar. Torsdag kväll kommer Carl med sin fru Linda (från North Carolina), systern Christine med maken Tom (från Delaware) till oss med bil från Luleå dit de hade kommit den 1 augusti. Vi fikade och bjöd på nyplockade åkerbär, blåbär och jordgubbar med glass och grädde och hade en underbar pratstund. Efter det så åkte vi till Hälleström och där fick de även träffa mina föräldrar och Elisabeths familj. Jag visade platsen där huset en gång stod och att det hade funnits ett sågverk i byn. Runt oss svävade ett litet svart moln av "moscitos". Det finns ingenting som slår spontana och oväntade amerikabesök som detta! Vi kommer givetvis att hålla kontakten.



Senast uppdaterad: 2015-08-17



English version

It is Tuesday afternoon (August 4, 2015) and my cell phone with a Lulea number ringing on my work. It is Gammelstad tourist office and two siblings from USA visited there, Carl and Christine with their wife and man. Carl had produced some data before travel and the tourist office could help them find my blog about Hälleström in the parish of Piteå. They found my post about the farms and they found a connection with a brother to my ancestor on my grandfather’s family farm!

I got the email address of Carl Erickson and sent directly a message, and after a short while, I received the answer that his ancestor was Erik Magnus Markström (1833-1913). My next direct answer was hello relative as Erik Magnus was a brother of my great-great-grandfather Karl Fredrik Markström (1830-1890) who worked at the sawmill in Hälleström. It was Carl and Christine's grandfather (Erik Magnus grandson) Nils Erik Erickson (1886-1946), who emigrated to USA in 1909. He was a 2nd cousin to my great grandmother Emma (1890-1955) in Hälleström and I had his name in my database.

Carl wrote "This is amazing news." They had been helped by the tourist office to try to find relatives and they found some names and contact numbers. The tourist office helped them to call, among other things, to me. We decided to meet and refreshments with us on Thursday night and then go to Hällström so they would get to see the place where their ancestor wa born and raised.

On Thursday morning I received an email from Carl's sister Christine who had had contact with another person who also turned out to be descended from the same Markström family from Hälleström. I got in touch with the newfound relative Elisabeth who also wanted to meet in Hälleström with her son and her parents.

Thursday evening, Carl with his wife Linda (from North Carolina), sister Christine and her husband Tom (from Delaware) came to our home. We had coffee and freshly picked arctic raspberries, blueberries and strawberries with ice cream and had a wonderful chat. After that we went to Hälleström and and also met Elisabeth’s family and my parents. I showed the place where the house once stood and that there had been a sawmill in the village. As Carl and "Chris" said, their father wanted to do just what we did that lovely, mosquito filled evening.

måndag 16 februari 2015

Josef Tornander och Karl Rosander

Jag har båda dessa herrar som förfäder på min farmors sida och forskningen kring dem har varit mycket intressant och spännande. Jag har även skrivit en bok om dem och här återger jag en kortversion. 

Josef Tornander (1769-1840) och Karl Rosander (1772-1842) föddes som så kallade "oäkta barn" till den ogifta pigan Maria Josefsdotter (1748-1823). Vid tiden för Josefs födelse vistades Maria i Torneå stad (därav troligen efternamnet Tornander). När Karl föddes var hon piga i Junosuando och 1773 anklagade vice kronolänsmannen Johan Kemiläinen bruksbokhållaren Karl Anders Asp (1748-1806) och "Qwins Personen Maria Josefsdotter wid Kiängis Bruk för det de sig med Lönskaläge skola försedt, hwaraf denne sednare blifwit hafwande och 2ne weckor före Wåsserdagen förledit åhr et oäckta gossebarn, Karl wid namn, framfödt, som ännu lefwer". Detta finns i Torneå lappmark Jukkasjärvi och Enontekis Tingslag. Asp kunde dock svära sig fri och Maria var den som blev bestraffad med böter eller att utföra motsvarande arbete åt kyrkan. 

Maria och sönerna bodde i Kengis bruk, Pajala där Josef och Karl arbetade som kolare. År 1800 flyttade de till Piteå landsförsamling, Josef och Maria återfinns i Pålsträsk, medan Karl och hans nyblivna hustru Helena Mickelsdotter Konst (1774-1843, från Svanstein) kom till Jävre där Karl anlitades som brukskolare av Degerfors bruk. Karl och Helena flyttade dock tillbaka till Kengis redan i slutet av år 1801 och han arbetade som sågkarl där enligt mantalslängderna.

Josef återfinns som kolare i mantalslängden 1802 och vistades vid den tiden även i Borgfors, vilket framgår när han närvarade som dopvittne. Modern Maria följde däremot med sonen Karl tillbaka till Kengis. År 1806 gifte Josef Tornander sig med nybyggardottern Anna Lisa Persdotter (1785-1866), född i Dalarna (se separat blogginlägg) och de blev bosatta i Alter Bodträsk. De fick barnen: Karl Petter Öhman (1806-1886, min farmors farfars morfar, som 1829 gifte sig med Anna Ulrika Falck från Hälleström), Maria Britta (1807-1884), Anna Katarina (1811-1894), Johannes Öhman (1815-1896), Kristina Margareta (1818-1896) och Anders (1821-1821). 

År 1817 eller 1818 blev Josef anlitad som sågdräng i Hälleström och sågställaren Olof Falck skulle ett tiotal år senare bli svärfar till Josefs äldsta son (se ovan). År 1822 ansökte Josef Tornander om att få anlägga och uppta krononybygget Abborrtjärn, samtidigt som Marcus Falck sökte rättighet till Kälshedens nybygge (nuvarande Rosfors). Detta blev beviljat och Josef flyttade till Abborrtjärn med sin familj troligen redan 1822 där stuga, ladugård och kanske något ytterligare hus blev uppfört (modern Maria avled där 1823). Nybygget hade redan 1806 blivit utsynat men kommit i ödesmål då soldaten Fredrik Rehn från Sjulsmark avlidit under det finska kriget tre år senare. Det var han som fått nybyggesrättigheten. Hälleströms sågverksägare kunde genom båda dessa krononybyggen tillgodoräkna sig timmer från dessa skogstrakter och Josef fortsatte att vara anlitad för timmerleverans liksom Marcus bror Karl Olof Falck, vilken blev bosatt i Kälsheden. 

Nybygget i Abborrtjärn övertogs av sonen K. P. Öhman som bodde där med sin familj till 1842, då de köpte ett hemman i Ale, Nederluleå. Man kan fortfarande se rester efter bosättningen som varit öde sedan 1920-talet.

Hur gick det för Karl då? Jo, han flyttade med sin familj till Piteå landsförsamling som åbo i Alter Backträsk 1813. I äktenskapet föddes barnen: Dödfödd dotter (1799), Karl Petter (1800-1801), Maria Helena (1802-1842, min farfars farmors farmor), Karl Gustaf (1804-1871), Lars Josef (1806-1806), Johan Erik (1808-1830, krononybyggare i Pite-Altervattnet 1829), Nils Petter (1813-1881) och Britta Katarina (1814-1839). År 1822 flyttade de slutligen som åbor till Pålsträsk, Älvsbyn. Karl uppges tragiskt ha frusit ihjäl i februari 1842.

Senast uppdaterad: 2015-02-16.

lördag 27 december 2014

Farfars hemgård



Sedan 1923 var "GammeL-GårN" i Hälleström min farfars hemgård. Han flyttade dit från Öjebyn i Piteå som sexåring med sina föräldrar och det var en släktgård på hans mors sida sedan några generationer tillbaka. Det är om denna gård det här inlägget handlar (höstfotot ovan visar platsen år 1992).

Gården var ursprungligen uppförd på 1700-talet som en portbyggnad på Ollesberget i Sjulsmark och när sågverket i Hälleström anlades, så behövdes en arbetarbostad under sågperioderna (vår och höst). Huset flottades på Rosån till Hälleström och timrades upp på platsen för Hälleströms krononybygge som blev godkänd hösten 1803. På vardera sidan om porten fanns en stuga med ett stort rum och åtminstone senare fanns även två mindre kammare på södra sidan. Efter några år byggdes en särskild arbetarbostad och i Gammelgården bodde då en familj i respektive stuga. Alldeles mitt emot gården anlade sågdrängen och åbon Mikael Markström sin gård (Nörgårn eller "Mikaels") och den står kvar än idag.
Del av karta från 1811 där Gammelgården
ses som den nedersta byggnaden.

I början av 1870-talet flyttade min farfars morfars föräldrar med familj från Håkansön till Hälleström och fick sannolikt ta över arrende och en del av gården (nedre sidan) efter åbon och före detta sågdrängen Erik Öberg som dog 1875 (hustrun levde till 1884). Samma år skrevs Jonas (1828-1897) och Maria Nyman (1818-1902) som inflyttade och de hade med sig tre av sina fyra barn (den äldsta sonen Anton Nyman blev bosatt i grannbyn Långträsk). I den andra delen av huset bodde åbon och den tidigare sågdrängen Karl Fredrik Markström (1830-1890) med sin hustru Britta Katarina Falck (1823-1911) och deras fyra barn.

År 1878 gifte sig Nymans son Viktor (1854-1930) med Markströms dotter Maria (1858-1933) som alltså bodde i samma hus sedan några år tillbaka. De övertog arrendet efter Viktors föräldrar omkring 1888 och vid samma tid övertog Marias bror Nils Markström efter deras föräldrar. I början av 1894 fick byborna köpa lös sina arrenderade gårdar och Viktor blev då ägare till Hälleström 1:10 för 938 kr som omfattade 51,81 hektar. Samma år påbörjades laga skifte och vid en husvärdering kom man fram till att Nils Markströms byggnader var i sämre skick än Nymans. På detta grundades beslutet att Nils skulle utflytta med alla sina byggnader till en ny gårdsplats (nuvarande Josef Markströms). 

Viktor Nymans byggnader bestod av:
  1. Manbyggnad av timmer (9,3 m lång, 6 m bred och 3,5 m hög) med kök och två kammare med öppenspisar. Under byggnaden fanns en stenkällare 3,5 m lång, 2 m bred och 1,6 m hög). Allt var i någorlunda gott skick.
  2. Ladugård av sten och timmer
  3. Klädbod
  4. Slädlider
  5. Härbre
  6. Sommarladugård
  7. Vedhus
  8. Avträdeshus
  9. Brunn 7 m djup
Nils Markströms manbyggnad var 8,9 m lång, 6 m bred och 3,8 m hög) med förstuga, kök och kammare med en öppen spis samt en jordkällare och hela byggnaden uppgavs vara i sämre skick. Av detta framgår att Gammelgården var 18,2 meter lång och 6 meter bred.

Urklipp från kartan från laga skifte 1894 över Gammelgårdens byggnader
Nyman blev därmed ägare till hela gården och enligt min farfar var det Viktor som byggde en förstuga och kammare av den tidigare porten. Därmed var huset en ordinär tioknutig Norrbottensgård. År 1911 köpte sonen Alfred (1887-1963) och hans hustru Augusta (1886-1975) hemmanet för 3500 kr. År 1923 flyttade min farfar Einar (1917-1996) med sina föräldrar Johan (1894-1955) och Emma Öberg (1890-1955) till gården och sålde sitt mindre hemman i Öjebyn. De köpte hemmanet av Alfred och Augusta för 5700 kr och samtidigt gjordes en avstyckning på 20 hektar (Hälleström 1:16) som Alfred blev ägare till för 3000 kr. Makarna Öberg blev ägare till Hälleström 1:15 med 32 hektar. I den så kallade "Verkstadsdelen" hade Johan Öberg sitt eget skomakeri där han tillverkade näbbskor och läderhandskar på vintrarna. På en karta från 1925 framgår att samma byggnader fanns kvar på gården som 31 år tidigare (laga skifte 1894).

Hemmanet köptes 1949 av sonen Arne Öberg (1923-1986) och hans hustru Karin som uppförde ett nytt hus närmare Rosån. Gammelgården blev därmed obebodd förutom sommaren 1962 då min pappa och hans föräldrar bodde i förstugukammaren under tiden de renoverade sitt hus. Den gamla anrika gården revs 1968 eller sommaren 1969 eftersom den var i så dåligt skick.

Gammelgården i bilder - en historisk exposé!

Gammelgården från Svenska Gods och Gårdar 1942.
Familjen 1936: Rut Nyman, Emma, Arne, Elida Nyman,
Johan och Einar Öberg.
På ängen nedanför Gammelgården och vid hästen står bröderna
Arne och Einar och liggandes ses Johan Öberg. Betty och Elida
Nyman troligen med Margit och Iris Markström samt Emma Öberg.
Elida, Rut Nyman, Arne, Johan, Emma och Einar Öberg 1936.
Gammelgården och Markströms gård troligen början av 1950-talet
En vybild från 1995.
Mangelboda och vedhus 1995
Del av en vybild av äldre datum som visar hur öppet det var
kring Gammelgården. Till höger om ladan ses det stora
tröskhuset.
Stjithusbacken 1995 (namnet efter att det fanns ett
utedass till vänster uppe i backen).
Samma vy 2007
Vybild från slutet av 1970-talet med sommarladugården
till vänster i bild.
Farfar Einar målar fönster
på Gammelgården
Arne vid Gammelgården


Sidan senast uppdaterad: 2014-12-27

tisdag 25 mars 2014

J. V. Nymans ansökan om jordbrukspremiering

J. V. Nyman omkr 1910
Min farfars morfar J. V. Nyman (1854-1930) i Hälleström gjorde 1909 en ansökan om jordbrukspremiering till nästa år. Dessa handlingar ger mycket intressanta detaljer kring familjen Nymans jordbruk som de då hade ägt sedan 1894. Det står också att J. V. ägnade sig åt hemslöjd och det är något som hans många hyvlar och verktyg också talar om att han var en händig bonde. Min farfar berättade att hans morfar var duktig på att snickra och att han kunde tillverka laggkärl.

Nymans ansökan bifölls med ett särskilt kvitto på nyårsaftonen 1910 och det framgår att han erhöll tredje pris, 50 kr för att använda till jordbruksförbättring. Med 2010-års penningvärde motsvarar summan 2342 kr, men 50 kr var på den tiden ändå förhållandevis mycket. 

Källa till handlingarna är: Arkiv nr 1436 Norrbottens Läns Hushållningssällskap volym 460. Signum F Premiering av mindre jordbruk. Ansökningar 1908-1924. Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register.






Sidan senast uppdaterad: 2015-08-18

söndag 26 januari 2014

Från åbo till hemmansägare

Det fina familjefotot nedan avbildar min farfars morföräldrar J. V. Nyman (1854-1930) och Maria, född Markström (1858-1933) och barnen Emma (1890-1955, farfars mor), Alfred (1887-1963), Betty (1893-1976) och Elida (1895-1969). Fotot togs antingen sent 1895 eller tidigt 1896 och det hade ett tidsmässigt samband med att J. V. Nyman blev hemmansägare efter att ha varit åbo (arrendator) sedan 1880-talet då han övertog efter sin far Jonas Nyman. Det var ju en stor förändring att äga sina byggnader och jord istället för att bruka det på arrende.